I torsdags hade jag min lediga dag och jag brukar ha den till återhämtning. Denna vecka kom min härliga vän Ulrika från Stockholm för att umgås lite. Vi hade tänkt ha lite picknick men vädret var inte jättebra så vi hoppade det och satte oss på en solig men blåsig uteservering istället. Det var ett tag sedan vi träffades bara vi två och det var skönt att kunna sitta och prata utan någon stress.
Efter lunchen strosade vi ett tag på stan och på eftermiddagen satte vi oss på bryggan längs Fyrisån och åt glass. En riktig heldag!
Vi pratade om än det ena och än det andra, bl.a. om vikten av att gå på mammografi. Även om just min bröstcancer inte syntes på varken mammografi eller ultraljud så är det ändå bara 3 % av alla som röntgas där det är så.
Ulrika berättade om en vän som sagt att hon inte ville gå på mammagrafi just för att hon inte ville veta om hon skulle ha bröstcancer och "nånting ska man ju ändå dö av".
Jag vill bara säga att det idag inte behöver vara en dödsdom och ju tidigare man upptäcker bröstcancer desto bättre chanser har man för att bli bra igen.
Ulrika sa till mig att jag verkligen var ett exempel på att man ju kan överleva och bli frisk!
Det var en mening som jag tänkte mer på senare. Det är nog så många ser på mig nu, att jag är "frisk" igen.
Jag har själv inte kommit dit än, att jag ser det så. Friskförklarad blir jag inte förrän om fem år, under förutsättning att jag klarat mig från återfall.
Tankar på återfall gnager i bakhuvudet hela tiden och det är jättesvårt att våga tro på en lång frisk framtid.
Just nu försöker jag ta en dag i taget och planerar inte så mycket framåt.
Idag har jag varit tillsammans med min kompis Carina, som ville gå på loppisen på Vaksala Torg. Även om jag gillar loppisar så tycker jag att just Vaksala är lite för rörig och stökig men jag gick med som sällskap. Hade inte tänkt köpa nåt men det var ju svårt :-) Köpte lite rabarber, ett armband, en yoga-dvd och en hemsk guldpaljett-kjol åt Tindra (för 10 kr), som jag tänkte att hon kan ha när hon leker artist..!
Efter loppisen behövde vi sitta ner och vila, vi hade tur och hittade ett par lediga stolar i solen på Wayne`s coffee där vi satt och fikade nån timme innan vi shoppade vidare på stan.
När jag satt och väntade på bussen hem värkte min rygg enormt mycket av allt promenerande och jag längtade hem till min hammock...
Det kom en något överviktig kvinna till samma busshållplats och hon blängde på mig precis som om hon ville att jag skulle ge henne min plats på bänken. Jag kände hur arg jag blev inombords, det syns ju inte på mig att jag har problem med ryggvärk. Ska jag behöva ha en lapp i pannan för att en sittplats ska vara berättigad??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar