torsdag 20 januari 2011

Yoga

Via Akademiska sjukhuset har man möjlighet att som cancerpatient, få delta i ett rehabiliteringsprogram med yoga och samtal. På höstterminen var jag med ett par omgångar.
Efter ett uppehåll över jul och nyår så har det nu åter kommit igång. Förra veckan missade jag då jag var hemma med min sjuka dotter men igår gick jag. Det var väldigt skönt att börja yoga igen. Vi praktiserar Yoga Nidra, som är en djupavslappningsyoga och jag lyckas somna nästan varje gång (fast det är inte meningen!).

Det är oerhört avslappnande och prestigelöst. Man går dit klädd hur man vill. De flesta har någon form av myskläder eller en varm fleecetröja. Ett par av damerna tar helt enkelt av sig kjolen och yogar i bara strumpbyxorna, det tycker jag är ganska gulligt.

Vi håller på i två timmar och det kan verka länge men tiden går väldigt fort. Vi börjar med en kort avslappning innan vi gör olika yogaövningar. Efter det fortsätter vi med djupavslappningen och avslutar med lite meditation.


När yogapasset är färdigt har de som ansvarar för projektet, Ann-Charlotte och Britta, dukat upp med fika och det uppskattas mycket..man blir hungrig av att yoga!

Under fikat så pratar vi om olika saker, det brukar vara ett tema varje vecka. Igår så handlade det om hur/om vi har ändrat vår livssyn på något sätt efter vi blev sjuka.

De flesta tycker att man tar vara på varje dag mer nu, att man lever mer i nuet. Jag tycker att man uppskattar saker på ett helt annat sätt än tidigare. Saker/gärningar har ett större värde nu.

Jag kan sitta och titta på min dotters ansikte när hon pratar eller gör något och jag fylls med en glädje över att jag är här och får uppleva hennes utveckling. Man inser att tiden går så fort, jag tycker inte det var länge sedan Tindra var en liten 4-åring och nu är hon redan stora tjejen. Man får sig en tankeställare, det är viktigt att ta vara på den tid man har tillsammans.

Jag gör saker som jag känner för att göra lite snabbare nu. Det är ingen mening med att skjuta upp det till ett senare tillfälle. Jag gick nyligen på bio själv för att jag kände för att gå på just den här filmen, Oceans. Det har jag aldrig gjort tidigare men det var rätt skönt. Det kändes vuxet. ;-)
Även tidigare har jag varit duktig på att bejaka mina intressen och att säga nej till sådant jag inte velat göra men nu tänker man kanske en extra gång innan man rusar in i nåt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar